socialpsykologiska experiment gymnasiet

Planeringar

Socialpsykologi Experiment vt 2020

Sannarpsgymnasiet, Halmstad · Senast uppdaterad: 10 mars 2020

Er uppgift är att utföra ett experiment eller en observation där ni medvetet bryter mot de sociala normer som finns i vårt samhälle. Ni kan även genomföra ett experiment för att undersöka människors benägenhet att följa gruppen (konformitet) eller t.ex. hjälpbeteende (finns bystander-effekten på skolan?)

Centralt innehåll

Vad är utförligt och nyanserat? Förstå kunskapskraven

Planering 45 min lektioner!

Lektion 1-2: introduktion Socialpsykologi, vetenskapsteori, planering av experiment

Lektion 3-4: arbetet framskrider, genomför experimentet

Lektion 4-5: arbetet framskrider, fastställ dokumentation

Lektion 5-6: Redovisning av arbetet.

Litteratur : Kurslitteratur

Centrala Begrepp :

pilotstudie, begränsningar, felkällor, validitet, reliabilitet

Exempel på observationer/experiment:

• Sätta sig vid ett bord i cafeterian bland människor som man inte känner – vad händer?
• Ställa sig onormalt nära någon som man pratar med.
• Be en grupp FP lösa ett problem, i gruppen har ni en mulvard som använder sig av en typisk ledarstil (auktoritär, demokratisk eller låt-gå)
• Berätta en historia helt utan poäng, resten av gruppen knäcker sig av skratt – hur agerar den som inte vet att ni genomför ett experiment? Vågar han eller hon erkänna att historian inte är rolig…
• Lägg ett adresserat och frankerat kuvert nedanför en postlåda (du kan t.ex. skicka till dig själv) – testa avståndet: hur långt bort kan kuvertet ligga för att förbipasserande ska ta upp det och lägga det på lådan? Testa olika miljöer – centrum/lanthandeln…osv
• Skicka brev (barn-mormor)
• Bryt den negativa trenden i matsalen! Påverka gruppen! Hur kan vi t.ex. använda psykologi för att få elever att plocka den översta tallriken (A till de som lyckas)
• Släpa på något tungt, försök t.ex. komma upp för en trappa på skolan – får du hjälp? Spelar det någon roll hur mycket människor som finns runtomkring?
• Tappa en massa viktiga papper i korridoren – vem hjälper? Blir det någon skillnad om det är en tjej eller killa som tappar?
• Betala för någon som glömt sin plånbok i kassan .
• Altruism: Påverka människors ”uppåtspiral” genom att hjälpa till utan att få något ut av det själv (eller får du det?)
• Klassiska bystander-effekten: spela skadad/avsvimmad på stan – hjälper någon dig?
• Utför någon form av experiment liknande Asch – testa era klasskompisar som inte läser psykologi (om det finns). Resten kan ju agera informanter!
• Sätt upp skyltar som på dam- och herrtoaletter – fast på vanliga dörrar. Vad händer?
• Ställ er och stirra upp mot en byggnad. Vad händer?
• Testa att vara utan sociala medier i en vecka – för loggbok över dina tankar och beteenden.
• Åka hiss! Titta in i väggen.
• Fritt fram för egna, kreativa exempel!

Tänk på att vara självständiga i ert letande av forskning När NI bestämt er för något vill JAG godkänna det ni valt.

Genomförande :.

Vi arbetar tillsammans i grupper om 3 alternativt 4 elever. Det är bra om någon i gruppen kan observera medan en eller två utför experimentet. Turas om så att alla får vara observatörer.

Försök att ha en teori om vad som kommer att hända, skriv ner detta. Hur kommer ”försökspersonerna” att reagera. Är det någon skillnad på t.ex. unga och gamla eller kvinnor och män, folkmassa etc. Se till att ni har möjlighet att dokumentera det som sker på ett enkelt och strukturerat sätt.

Etiska aspekter - Är det ok att filma eller ta kort under ert experiment? Var går gränsen – ok att spela avsvimmad? Lägga en plånbok på gatan för att se om någon plockar upp den?

Felkällor: hände något under projektets gång som gjorde att resultatet blev annorlunda. Fanns det inslag som färgade resultatet på något sätt.

Begränsningar:

Pilotstudie:

Examination :

• Experiment i grupp, skriftlig sammanfattning. Lämnas in ! Definiera gruppen. E-C Nivå
• Redovisning för klassen, powerpoint och nyckelord (inte läsa innantill)
• Individuell skriftlig diskussion. Diskutera kring det sociala fenomen ni undersökt. Vad är ”normalt” beteende? Hur reagerade försökspersonerna? Reagerade människor som ni hade tänkt er? Kan ni koppla till någon socialpsykologisk teori eller liknande resultat från någon annan studie? A-nivå.

Presentation :

• Redovisa gruppens resultat inför klassen. Förbered redovisningen.
• Lämna in en skriftlig sammanfattning på ca 1 sida (detta görs i samband med redovisningen).

- Vetenskaplig bakgrund.

- Redogör för hur ni hade planerat att experimentet skulle genomföras.

- Skriv om vad ni trodde skulle hända, hypotes.

- Beskriv vad som hände när experimentet genomfördes.

Lycka till!

Formatmall för arbetet

Sannarps Gymnasiet

Psykologi  1 : Experiment i socialpsykologi

Namn, namn, namn (Deltagare i gruppen)

Namn på experimentet

• Vetenskaplig bakgrund: Vilken teori/forskning/forskare lutar ni er på? Vem har genomfört studien tidigare. Tänk på centrala begrepp, konformitet, bystander, alturism)
• Genomförandet, steg för steg.
• Hypotes, vad tror ni kommer hända.
• Resultat, vad hände faktiskt. Pilotstudie. Felkällor. Begränsningar.
• Referenser: OBS! Exempelvis

Levander, M., &  Levander Sabelström, C. (20o3) Psykologi . Stockholm: Natur och Kultur.

Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Socialpsykologi

Socialpsykologi handlar om hur en människas tankar, känslor och handlingar påverkas av andra människor (Hogg och Vaughan 2005, 4).  Socialpsykologi är läran om att förstå människans tankar, känslor och beteende utifrån samspelet med andra människor.

Norman Triplett (1861 – 1934), var psykolog vid universitetet i Indiana. Han upptäckte i sina forskningar om amerikanska tävlingscyklister att dom tävlande cyklade fortare när dom hade sällskap än när dom cyklade ensamma.

Social kognition

Social kognition handlar om hur vi skaffar information om oss själva och andra individer. Hur vi bearbetar denna information samt vilket beteende som följer av den bearbetningen.

Modellinlärning

Ett beteende lärs in även utan förekomsten av förstärkning. D.v.s. genom att observera någon som visar ett beteende, individen skapar sedan ett schema för hur beteendet görs, beteendet tas sedan efter.

En attityd är en generell inställning till något eller någon. Till skillnad från personligheten så är attityder till stor del inlärda och påverkas av andra.

Diskriminering , orättvis behandling av människor p.g.a. deras grupptillhörighet.

En fördom är en negativ attityd gentemot en samhällsgrupp och dess medlemmar. Människor kan vara fördomsfulla p.g.a. kulturella faktorer, motivation/personliga behov (t.ex. behovet av en stark självkänsla om jag gillar min grupp gillar jag mig). Vissa anser att för att undvika fördomar ska man undvika för auktoritär uppfostran, inte felaktigt beskylla utegruppen (för att må bättre själv). Att reducera stereotyper (som bygger på okunskap). Skapa meningsfulla kontakter mellan grupper (se Robbers Cave-experimenten).

Fördomstest: https://implicit.harvard.edu/implicit/sweden/

Jane Elliotts experiment – Blå ögon och bruna ögon

Jane Elliott (amerikansk lärare och föreläsare) utförde experiment på elever direkt efter mordet på Martin Luther King Jr. Hon lät sina elever prova på hur det kan kännas att vara i en utsatt för diskriminering, fördomar och rasism. Elliot delade in sin klass, bestående av tredjeklassare, i två grupper d.v.s. blåögda och brunögda. Hon sa till dem att människor med bruna ögon var bättre än människor med blå ögon. Eleverna blev förvånade men gjorde inga invändningar. Elliott lät också eleverna med bruna ögon sätta armband av papper på eleverna med blå ögon. Med stöd av ett par simpla exempel hävdade Elliott att brunögda människor var bättre. De flesta av eleverna i rummet var brunögda, dessa elever kände sig överlägsna och hade stöd från en auktoritetsfigur d.v.s. läraren. De brunögda eleverna utövade även makt gentemot de blåögda eleverna när de satte armband på de blåögda eleverna. Elliott påstod att blåögda personer var mindre intelligenta och mindre renliga. Utöver att de blåögda eleverna var färre till antalet så hade de även auktoritetsfiguren mot sig. De brunögda barnen började agera aggressivt och elakt mot de blåögda barnen, och de blåögda barnen kände att de blev diskriminerade av de brunögda. Dagen efter kastade Elliott om grupperna. Hon sa till eleverna att de brunögda barnen var underlägsna och upprepade experimentet. Resultaten blev desamma. Elliott reflekterat mycket över konsekvenserna av experimentet, för henne är det chockerande hur barn som normalt är snälla, samarbetsvilliga och vänliga gentemot varandra plötsligt blir arroganta, diskriminerande och fientliga när de tillhör en ”överlägsen” grupp (Utforska sinnet, 2020).

Varje samhälle har ett normsystem, d.v.s. oskrivna regler om hur de flesta i en grupp anser att en individ bör göra och visar hur vi ska uppföra oss i umgänget med andra. Människor har normer för att definiera gruppmedlemskap, det ökar förutsägbarhet d.v.s. för att inte göra bort sig, minskar osäkerhet. Dessutom har människor behov av att kategorisera andra.

Roller är summan av de förväntningar som ställs på en människa i en viss position. Social roll, det beteende som förväntas av oss i ett visst sammanhang. Vi har roller för att det skapar trygghet, ger individen en plats i gruppen (självdefinition) samt fördelar arbetet inom gruppen.

Rollkonflikter , kan vara när vi förväntas ha flera roller samtidigt. En roll innebär oförenliga förväntningar. Att en individ inte lyckas leva upp till förväntningar som finns i rollen fast man försöker.

Är en allmänt, spridd, förenklad och värderande bild av en samhällsgrupp och dess medlemmar, d.v.s. att dra alla över en kam. T.ex. ”alla norrlänningar ät tysta”, ”alla smålänningar är snåla”. Vanligaste ordningen är: Stereotyp, fördom sedan diskriminering.

Stigma , gruppegenskaper som medför nedvärdering. Stigmatisering , när en social roll blir en självuppfyllande profetia. En självuppfyllande profetia innebär att förväntningar blir sanna för att de har formulerats och för att vi beter oss på ett sätt som överensstämmer med dem (Hwang & Nilsson, 2020).

IAT-test, Implicita associationstestet (Implicit Association Test)

Det är ett socialpsykologiskt mätinstrument.  Den mest använda metoden för att mäta omedveten fördomsfullhet inom flera områden. Det används för att bedöma individers och gruppers mer eller mindre omedvetna attityder och värderingar i olika frågor. Det finns test inom olika områden som länder, vikt, ålder, sexuell läggning, hudfärg, kön och etnicitet. I testen ska man para ihop två begrepp (t. ex. Ung och Bra, eller Gammal och Bra). Ju mer de två begreppen är associerade med varandra hos testpersonen desto enklare är det att reagera på dem som sammankopplade. Det som mäts i testet är hastigheten att sortera ord eller bilder.

Test:  https://implicit.harvard.edu/implicit/sweden/

Genomgångar socialpsykologi:

En grupp är två eller flera individer som påverkar varandra. Vi bildar grupper för överlevnad, för att klara uppgiften (skaffa information), för att bekräfta värderingar samt socialt stöd.

Primärgrupp: Liten grupp med täta personliga kontakter, tex fotbollslag och arbetsteam. Sekundärgrupp: större, mer opersonlig sammanslutning, tex grannar, arbetskamrater som går på lunch tillsammans. Formella grupper: grupper som sätts samman av en extern person, tex arbetsgrupp i skolan. Informella grupper: grupper som medlemmarna själva väljer att delta i, tex en kompisgäng.

Dysfunktionellt arbete i grupp: 

• Social loafing, innebär en tendens att lägga ner mindre ansträngning när individen arbetar och  i grupp som personen hade gjort individuellt (Hansson 1995, 90). Detta kan bero på att personen inte är motiverad, svårare att arbeta i grupp, man tror att andra slöar, rädd för att göra fel,att man lättar kommer undan i en grupp och kan ”maska” istället eller att ingen läser/utvärderar uppgiften.
• Ringelmanneffekten , att ansträngningen minskar, när fleras samverkan kring en uppgift, som en orsak av gruppstorleken.
• Free-rider , en individ som utnyttjar gemensamma allmänna resurser utan att bidra till dessa.

Rosenthaleffekten

Robert Rosenthal (1968) visade med ett berömd forskning hur vi påverkas av våra förväntningar. En effekt av de positiva förväntningar som lärarna hade på vissa av elever. Lärarna har visat via ord, leenden och blickar att de förväntat sig mer av vissa elever och på så sätt påverkat dessa till att prestera mer. I dessa sammanhang talar man om självuppfyllande profetia.

Philip Zimbardo  –  Stanford Prison-experiment

Ett socialpsykologiskt experiment som genomfördes vid Stanford University 1971 av en grupp forskare ledda av Philip Zimbardo. Syftet med experimentet var att studera hur människan agerar i fångenskap och hur sociala roller påverkar ens beteende. Experimentet finansierades av amerikanska flottan som hoppades finna orsaker till konflikter som uppstått i fängelser och inom marinkåren. Deltagarna blev slumpmässigt utsedda till antingen fångar eller fångvaktare i ett tillfälligt fängelse i universitetets källare.

Vid lottningen av roller ville ingen av deltagarna vara vakt. Första dagen hände inget men andra dagen förändrades allt. Fångarna hade inga namn, endast nummer, d.v.s. de avhumaniserades. Fångarna och vakterna började bråka och fångarna fick ta av sina kläder och några i isoleringscell. Allt eskalerade, vakterna utövade mer och mer förtryck och fångarna revolterade allt mer. Efter 36 timmar fick den första fången ett sammanbrott, nästa dag bröt fem av nio fångar ihop. Efter detta hade Zimbardo inte längre kontroll och det var Zimbardos blivande fru som uppmärksammade detta eftersom Zimbardo var lika påverkad som alla andra i projektet. Resultatet blev ”The Lucifer effect: Understanding how good people turn evil” (Modern psykologi 2017, s. 24,27).

Solomon Asch – Konformitet experiment

Asch undersökte grupptryckets betydelse (1956) och kunde med sina experiment visa hur individer som är ensamma om sin uppfattning antingen känner sig illa till mods eller anpassar sitt sätt att tolka situationen efter den dominerande uppfattningen i gruppen. T.ex. om konformiteten är hög är avvikande beteende i klassen låg. I den första delen av experimentet samlade Asch sju till nio personer i ett rum. Han visade dem ett kort med tre olika långa streck på samt ett kort med bara ett streck. Han bad personerna att efter varandra, berätta vilket av strecken på kort ett som var lika långt som strecket på kort två. Uppgiften var så enkel att utföra att nästan ingen av försökspersonerna svarade fel. Denna del av försöket var en kontroll för att se hur människor lyckades med uppgiften då inget grupptryck utövades. Vid nästa del av experimentet ändrade Asch förutsättningarna. Han samlade sju till nio personer i ett rum vars uppdrag var att berätta vilket av strecken på kort ett som var lika långt som det på kort två. Men denna gång hade alla utom en av deltagarna blivit instruerat av Asch att svara fel. Tanken var att se hur den ovetande personen skulle svara om alla andra personer i rummet gav ett felaktigt svar. Resultatet blev att en fjärdedel av försökspersonerna visade sig vara helt självständiga och föll inte för trycket, en fjärdedel av försökspersonerna var osjälvständiga och gav helt efter för det sociala trycket. De övriga gav samma felaktiga svar som gruppen vid ett eller ett antal tillfällen (lattattlara.com 2018)   . Behovet av konformitet var mycket större än Asch hade trott.

The bystander effect/åskådareffekten

Åskådareffekten innebär att desto fler som blir vittnen till en dramatisk händelse, desto större risk att ingen ingriper, t.ex. mordet på Kitty Genovese in 1964. Kitty var på väg hem till lägenheten från sin bil på natten, när en man attackerade och knivskar henne. Hon skrek på hjälp, men trots att hon blev knivhuggen och våldtagen i ca 30 minuter inför ca 40 vittnen så var det ingen som ingrep (Granhag och Christianson 2008, 130). Orsaker är pluralistisk ignorans, man uppfattar ej allvaret i situationen eftersom man sneglar på andra vittnens reaktioner. Ansvarsfördelning, vems ansvar är det att ingripa när det finns flera vittnen? Publikhämning, rädsla att göra bort sig genom att ingripa.

Läs mer: Övervakningens oanade följder:  https://fof.se/tidning/2007/4/artikel/overvakningens-oanade-foljder

Stanley Milgrams lydnadsexperiment

Intresset för social påverkan och en önskan att förstå vad som orsakade förintelsen resulterade 18 studier mellan 1960 – 1963 för att ta reda på om människor skulle lyda order från en auktoritet om orderna innebar att det skulle skada oskyldiga personer. Milgram ville även identifiera faktorer som ökar eller minskar lydnad gentemot auktoriteter. I en av Milgrams undersökningar på Yale-universitet ingick 40 män i åldrarna 20 till 50 år representerade av olika yrkesgrupper och bakgrunder (Passer och Smith, 2007). Rekryteringen av försökspersoner annonser i dagstidningar och brev. Individerna fick information om memorera ord genom en annan försöksperson på lärarens uppmaning utdelade elchocker när de misslyckades (Thurén 2019, s. 135). På ett laboratorium fick försökspersonerna agera ”lärare” och ge el-stötar till personer som ingick i experimentet som agerade ”elever”. Experimentets syfte sades vara att undersöka hur bestraffning påverkar inlärningsförmågan. Vid felaktiga svar så ökade stötarna successivt. El-stötarna var dock inte på riktigt och eleverna simulerade kraftig smärta. Många försökspersoner blev upprörda och sa att dom inte ville fortsätta. Milgram som agerade forskare och iklädd vit rock sa åt dom att fortsätta. Resultatet blev att 26 av 40 män lydde hela vägen till 450 volt (Passer och Smith, 2007). Milgram konstaterade att försökspersonerna fortsatte att lyda trots att det innebar att de orsakade smärta (t.o.m. kunde innebära risk för död) för dom andra personerna. Det var viktigare för dem att lyda auktoriteten än att undvika att skada den andre. ”Milgram menar att det tydligen inte behövs onda människor för att onda system ska fungera. Du behöver inte vara sadist för att kunna tortera, men du måste kunna lyda order.” (amnesty.se, 2011).

Det är många faktorer som påverkar oss människor att agera på ett visst sätt. Att följa auktoriteter utan att reflektera och att göra vad andra säger åt oss att göra, är ett sätt att utplåna det egna ansvarstagandet (Collste 1996, ), någon annan tar ansvar. Personens auktoritet (t.ex. utseende, kunskap), Milgram menade att det en slags norm som föreskriver lydnad inför auktoriteter, men även att tilliten är viktig. Den som plågar får inte se den plågade. Det ä vanligt b.la. i forna Jugoslavien där gärningsmän skyller på överordnade, att det bara lydde order och ser sig själva som offer (Granhag och Christianson 2008, 125).

Robbers Cave Experiment

Är en serie experiment genomförda av en grupp forskare ledda av Carolyn och Muzafer Sherif i en national park i Oklahoma (1954). Experimentet utfördes med 22 pojkar ca 12 år. Pojkarna fick under 5-6 dagar lära känna varandra inom respektive grupp genom att få olika uppgifter som krävde samarbete. Den ena gruppen gav sig själv namnet Skallerormarna, den andra Örnarna. Ledarskap utvecklades, det skapades roller och rangordning, regler och normer tog form inom varje grupp liksom lojalitet och solidaritet med den egna gruppen.  Tävlingar ordnades mellan grupperna, vilket skapade konflikter, fördomar, fientlighet och bråk mellan Skallerormarna och Örnarna. Pojkarna fick uppgifter som bara en av grupperna kunde lösa, vilket framkallade missnöje och irritation riktad mot den vinnande gruppen. De började se på konkurrenterna med ovilja och misstänksamhet. Fördomsfullhet, elakheter och attityder uppstod. Två grupper i konflikt hade skapats, det rådde ett spänt förhållande mellan Skallerormarna och Örnarna.

Paret Sherif och deras medarbetare ordnade situationer som krävde båda gruppernas ansträngningar för att de skulle komma till rätta med de problem. Ett exempel var att pumpen till en vattentank gått sönder och inte kunde lagas utan gemensamma ansträngningar. Ett annat var att bilen som levererade mat till lägret hade fastnat i ett djupt hjulspår och inte kunde dras loss utan båda gruppernas gemensamma ansträngningar vilket medförde nya hierarkier och ledarskap.

Resultatet blev att vid öppen fiendskap mellan grupper räcker det inte att grupperna möts och lär känna varandra för att motverka fördomar och motsättningar. Nyckeln är att samarbeta tillsammans för ett gemensamt mål. Uppgiften skall vara sådan att allas hjälp behövs – en grupp ska inte kunna lösa den på egen hand. Att arbeta med en gemensam uppgift som kräver allas medverkan leder till skapandet av en ny större grupp där de båda mindre grupperna ingår är ett sätt att mildra konflikter och fientlighet och minska styrkan i fördomar (Psykologiguiden).

”Vad gör att vi blir lyckliga och mår bra genom livet? Om du tror det är berömmelse och pengar, så är du inte ensam, men enligt psykiatrikern Robert Waldinger, så har du fel. Han är ansvarig för en studie som pågått i 75 års tid, som handlar om vuxenlivets utveckling, och han har tillgång till unik data om sann lycka och tillfredsställelse. I detta tal delar han med sig av tre viktiga slutsatser från denna studie, men ger även lite praktiska råd, lika gamla som gatan, om hur man får ett bra, långt liv.” :

Källförteckning

Amnesty.se (2011). Hämtat 21/6 – 2016 från: http://www.amnesty.se/vad-gor-vi/tortyr-och-rattssakerhet/tortyr/vem-blir-torterare/ Collste, Göran (1996), Inledning till etiken. Lund: Studentlitteratur. Granhag,  Pär Anders och Christianson Sven Å (2008). Handbok i rättspsykologi. Liber AB. Psykologilexikon. Rättspsykologi. Natur och kultur. Hogg, A Michael och Vaughan, M. Graham (2005). Social Psychology fourth edition. Pearson Education. Hwang Philip & Nilsson, Björn (2020). Utvecklingspsykologi. Natur & Kultur. Lätt att lära (2018). Grupptryck. Hämtat den 9/4 – 2018 från: https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/sociokulturellt-perspektiv/grupptryck/ Modern Psykologi. Nummer 12/2017. Psykologiguiden. Robbers Cave-experimenten. Hämtat den 30/3 – 2020 från: https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=Robbers%20Cave-experimenten Thurén, Torsten (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB. Utforska sinnet (2020). Blå ögon och bruna ögon: Jane Elliotts experiment. Hämtat den 27/4 2020 från: https://utforskasinnet.se/bla-ogon-och-bruna-ogon-jane-elliotts-experiment/

Post a Comment Avbryt svar

Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.

• Socialpsykologi

S ocialpsykologi är inriktad på människan och hur hon fungerar som en social varelse. Fokus är att vårt beteende inte styrs lika mycket av den vi är utan situationen vi befinner oss i. Ett exempel är hur grupptänkande kan påverka vårt handlande där två klassiska socialpsykologiska experiment är Asch konformitetsexperiment och Milgrams lydnadsexperiment .

Som forskningsfält var socialpsykologin från början en del av sociologin, men har fått status som ett eget perspektiv inom psykologin även om sammankopplingar med sociologin fortfarande görs.

Inriktningen fick ett större genomslag med bakgrund i de så kallade Hawthorne-undersökningarna som bedrevs på 1920- och 1930-talen. Hawthorne-undersökningarna gjordes på fabriker i stadsdelen Hawthorne utanför Chicago och har haft starkt inflytande på arbetspsykologi. Vad som framgick i dessa experiment var den stora betydelsen som relationerna utgjorde i en arbetsgrupp samt att psykologiska faktorer var viktigare än yttre betingelse när det gällde arbetsprestationer.

Från forskningen uppstod termen hawthorneffekt , vilken syftar till den inverkan på försökspersoner som uppstår då de är medvetna om att de ingår i experiment.

Människan som samhällsvarelse och sociala attityder

En vilja att komma underfund med människan som samhällsvarelse kan spåras tillbaka till slutet av 1800-talet då Gustave Le Bon gav ut Massans psykologi ( Psychologie des foules ). Le bon såg med oro på de tendenser hos människor som fick dem att blint följa en ledare och bli del av en större massa. Genom samma lins blickade delvis den samtida sociologen Gabriel de Tarde. Han myntade begreppet ”grupptänkande” och intresserade sig för hur imitation fungerade som samhällspsykologiskt fenomen.

År 1924 publicerades boken Social Psychology av Floyd Henry Allport i vilken sociala attityder för första gången togs upp. Han underströk att våra attityder uppstår ur ett socialt sammanhang: vad andra tycker påverkar våra egna åsikter. Intresset för sociala attityder fördjupades under nästkommande årtionde då det för första gången gjordes stora mätningar av folks åsikter. En av pionjärerna var George Gallup som gett namn åt metoden att mäta folkopinioner.

Gruppdynamikens roll för självbilden

En central aspekt inom socialpsykologin är tanken att människan formas i samspel med andra: gruppdynamisk psykologi . Termen gruppdynamik går tillbaka på den amerikansk-tyska socialpsykologen Kurt Lewin. Lewin använde även termen feedback som beskrivning på den respons en person får av sin omgivning.

Som en social varelse är människans självbild i mycket en produkt av samspelet med andra. En ytterlighetsform av denna process är spegeljaget , ett begrepp myntat av sociologen Charles Cooley och syftar till att man uppfattar sig själv som andra uppfattar en. Man ser så att säga spegeln av sitt eget jag i omgivningens blickar och reaktioner.

Fastän alla i någon mån påverkas av hur andra ser på en finns det risker med att i för hög grad uppfatta sig själv utifrån andras syn. Omgivningens uppfattning blir då gällande till bekostnad av den egna personlighetsutvecklingen. Dessutom kan det uppstå integritetsproblem då personen styrs av andras förväntningar och agerar för att leva upp till dessa.

Det är inte endast i samspelet med den egna gruppen som självuppfattningen formas utan även genom referensgrupper . Detta är grupper som inte utgör den närmaste omgivningen utan grupper på längre avstånd. Genom att jämföra sig med sådana grupper och sedan efterlikna eller ta avstånd från dessa formas ytterligare delar av självbilden.

Inom socialpsykologin används begrepp som implicit och explicit självbild. Den implicita självbilden upplever vi endast otydligt, men den är fast förankrad på djupet. Den explicita självbilden är den vi tydligare upplever.

Det är vanligt med motsättningar mellan den implicita och explicita självbilden i det att individen till exempel uppfattar sig själv som självsäker fast där den implicita självkänslan röjer en osäkerhet. Denna kan komma till uttryck i ett fördomsfullt beteende mot svagare grupper i samhället, något som sker för att skydda svagheterna i den egna självbilden.

Vad som också kan konstateras är att självuppfattningen inte är entydig. I stället uppstår flera självbilder från omgivningens varierande bemötanden. Detta ger den dynamiska effekten att personer är benägna att agera något annorlunda beroende på det umgänge som gäller för stunden.

Mer läsning: Gruppdynamikens mekanismer

• Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder
• Egidius, Henry (2001), Tio teman i psykologins historia

Artikel publicerad: 2018.09.16 Författare: Psykologisktvetande.se

Perspektiv inom psykologin

• Kognitiv psykologi
• Biologisk psykologi
• Humanistisk psykologi
• Behaviorism
• Psykoanalys

Mest lästa artiklar

• Motivation och drivkraft
• Kreativitetens villkor
• Vad avunden gör med oss
• Faktorerna bakom lycka och välbefinnande
• Vad gör oss omtyckta?
• Tvåsamhetens dilemman
• Våra fobier och deras bakgrund
• Vårt medvetande
• Det svåra i att åldras
• Att bryta (o)vanor
• Går det att träna upp intelligensen?
• Medelålderns kriser
• Vår existentiella tillvaro
• Hur stress kan minskas
• Minnets gränser och vår glömska

• Psykologiska perspektiv
• Klinisk psykologi
• Utvecklingspsykologi

Sociokulturellt perspektiv

Den sociala psykologin tittar på individen i gruppen, fenomen inom gruppen och interaktioner mellan grupper. Men ett tydligt fokus ligger alltid på att förklara tankar, känslor och beteenden i relation till den sociala påverkan individen utsätts för.

Allt vi lär oss, lär vi oss i sociala sammanhang. Alltså det du lär dig gällande vem du är och hur du ska agera i en situation lär du dig i en interaktion med andra människor. Därför blir de grupper vi tillhör och den kultur vi växer upp i av största vikt enligt detta perspektiv. De kulturella minnen som nedärvs i generationer och det språk som du växer upp med blir väldigt aktuellt i detta perspektiv eftersom att man menar att språket och symboler du vant dig med på ett sätt vuxit ihop med tanken under din uppväxttid.

Viktigt att påpeka är även gruppen är en del av oss men vi får inte heller glömma att vi är en del av gruppen. Det betyder att gruppen påverkar oss men att även vi påverkar gruppen.

Fördelar med perspektivet

De flesta psykologiska teorier handlar om människan som individ. Det sociokulturella perspektivet menar att människor aldrig är bara individer utan de är individer i grupper och sociala sammanhang. Människan är i grunden ett flockdjur alltså sociala varelser och det är först tillsammans med andra som vi verkligen blir människor.

Människor är sällan ensamma de är en del av ett samhälle och om vi vill veta hur de enskilda individerna fungerar måste vi därför titta på hela strukturen och inte bara på delar av den. Att studera enskilda människor i ett samhälle vore som att studera en vattendroppe och sedan tro att man vet hur havet beter sig.

Nackdelar med perspektivet

Även om vi alla är delar av ett socialt samanhang så har vi alla egna erfarenheter. Då vi agerar så gör vi det med utgångspunkt ifrån de egna kunskaperna.

Hur omgivningen faktiskt vill att vi ska agera är inte heller lika viktigt som hur vi tror att omgivningen vill att vi ska agera. Det viktigaste att titta på är alltså individens enskilda upplevelser inte gruppens reella dynamik.

Människor är inte bara delar av en grupp de är unika individer. Vi fungerar inte alla på samma sätt det finns alltid någon som sticker ut ifrån massan, det finns alltid individer som skiljer ut sig ifrån gruppen. Förklaringarna som perspektivet ger oss blir alltså otillräckliga.

Ny bok om socialpsykologiska experiment

Markus Arvidson och Bengt Starrin har i dagarna släppt en ny bok, Socialpsykologiska experiment - och andra minnesvärda studier. Med hjälp av QR-kod i boken och en mobiltelefon kan läsaren även ta del av filmklipp om studierna.

Markus Arvidson, universitetslektor i sociologi och Bengt Starrin, sociolog och professor emeritus tyckte att det behövdes en bok på svenska om de klassiska socialpsykologiska experimenten. Boken behandlar experimenten i korta ordalag och är tänkt att användas som en uppslagsbok för studenter inom sociologi och psykologi men kan även fungera på gymnasiet eller hos en intresserad allmänhet.

- Boken handlar om socialpsykologiska experiment. Det kan till exempel handla om lydnad eller normer och varför vi lyder andra människor och varför vi följer normer. I boken finns ett experiment där tre personer sitter i ett rökfyllt rum, två personer är invigda i experimentet och en tredje person ska testas. De två invigda personerna sitter kvar när rummet fylls med rök och det gör den som testas också. Det beror på att man påverkas av andra människors närvaro, säger Markus Arvidson.

Prorektor Thomas Blom närvarade vid boksläppet och tycker att boken är angelägen.

- Med hjälp av QR-koderna kan man läsa och sedan interaktivt se vad det handlar om direkt. Experimenten är femtio- till sjuttio år gamla men trots det så kan man dra många paralleller till saker som händer idag. Jag tycker också att boken inte bara är till för undervisning på universitetsnivå, utan den passar även den breda allmänheten. Det är en verkligt intressant bok som Markus och Bengt har skrivit, säger Thomas Blom.

De etiska aspekterna såg annorlunda ut för femtio- till sjuttio år sedan, eller existerade kanske knappt över huvud taget. Många av experimenten hade aldrig kunnat utföras idag med de krav som ställs på etiska granskningar.

- Man lurade människor egentligen. De fick inte veta hur långt experimentet skulle gå. Även om vi idag aldrig skulle göra experiment av de här slagen kan vi dra lärdomar av de som gjorts tidigare. Ett annat känt exempel är Stanford Prison Experiment med fångar och fångvaktare. Vi är inte så individuella som vi tror och vi påverkas av auktoriteter, avslutar Markus Arvidson.

Läs mer om boken här

Socialpsykologiska experiment

Markus arvidsson och bengt starrin.

• Lars-Erik Berg

Referera så här

• Endnote/Zotero/Mendeley (RIS)

Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång ( open access ), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0 .

Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.

Liknande artiklar

• Martin Holgersson, Johan Asplunds sociologi , Sociologisk Forskning: Vol 61 Nr 1 (2024): Vol 61 nr 1 (2024)
• Anna Malmquist, Mattias Hjerpe, Erik Glaas, Tora Lundgren, Per Gyberg, Sofie Storbjörk, Jag drabbas – det här får kommunen lösa , Sociologisk Forskning: Vol 60 Nr 3-4 (2023): Tema: Klimatkris
• Per Månsson, Socialpsykologi - tunneln som aldrig blir färdig? , Sociologisk Forskning: Vol 41 Nr 4 (2004): Tema: Socialpsykologi
• Per Eisele, Socialpsykologi i Sverige ur ett pyskologiskt perspektiv , Sociologisk Forskning: Vol 41 Nr 4 (2004): Tema: Socialpsykologi
• Mikael Hjerm, Svensk socialpsykologi , Sociologisk Forskning: Vol 41 Nr 4 (2004): Tema: Socialpsykologi
• Jonas Aspelin, Thomas J Scheffs socialpsykologi. En introduktion , Sociologisk Forskning: Vol 33 Nr 1 (1996): Tema: Tradition och förnyelse

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.

Mest lästa artiklar av samma författare

• Lars-Erik Berg, Vad vi bör minnas och förvalta efter Johan Asplund , Sociologisk Forskning: Vol 55 Nr 4 (2018)
• Lars-Erik Berg, Att inte spänna kärran framför hästen , Sociologisk Forskning: Vol 47 Nr 2 (2010)
• Lars-Erik Berg, På spaning efter språkets ursprung , Sociologisk Forskning: Vol 57 Nr 1 (2020)
• Lars-Erik Berg, Konsekvenser av rollövertagandet , Sociologisk Forskning: Vol 48 Nr 2 (2011)
• Lars-Erik Berg, Om en konferens , Sociologisk Forskning: Vol 41 Nr 4 (2004): Tema: Socialpsykologi

Skicka in bidrag

Varför publicera i Sociologisk Forskning?

Sociologisk Forskning publicerar vetenskapliga arbeten inom sociologins fält och har ett särskilt fokus på svenska och nordiska samhällsförhållanden. Tidskriften tillämpar anonymiserad kollegial granskning ( double blind peer review ) och publiceras med omedelbar öppen tillgång ( open access ). Sociologisk Forskning har givits ut sedan 1964 och indexeras i dag i bland annat Web of Science och Scopus.

Sociologisk Forskning ges ut av Sveriges Sociologförbund med stöd av Vetenskapsrådet. 

Prenumerera på uppdateringar om nya nummer av Sociologisk Forskning.

Sociologisk Forskning.  Digital version: e-ISSN 2002-066X. Tryckt version: ISSN 0038-0342

Redaktörer: Marcus Persson och Christian Ståhl |  Kontakta oss

Utgiven av Sveriges Sociologförbund under Creative Commons CC-BY-NC-ND 4.0-licens 

Academia.edu no longer supports Internet Explorer.

To browse Academia.edu and the wider internet faster and more securely, please take a few seconds to  upgrade your browser .

Enter the email address you signed up with and we'll email you a reset link.

• We're Hiring!
• Help Center

Download Free PDF

Socialpsykologiska experiment: Markus Arvidsson och Bengt Starrin

2020, Sociologisk Forskning

Related papers

Den mentalhygieniska rörelsen under 1900-talet har kallats för den nya psykiatrins korståg i västvärlden. Det nya var ambitionen att utvidga den psykiatriska vetenskapen till att omfatta definitioner av psykisk hälsa och inte enbart definitioner av sjukdomstillstånd. Den ...

Socialvetenskaplig tidskrift, 2016

I denna artikel diskuterar vi expertisbildning och professionalisering i frivilliga organisationer på det sociala området. Det finns två infallsvinklar i texten: dels vill vi se den allt större tonvikten på expertis och professionalitet som en följd av professionaliseringsdiskussionen i socialt arbete, dels undersöker vi hur denna utveckling förhåller sig till organisationernas demokratiska karaktär.

Socialt Arbete En Nationell Genomlysning Av Amnet, 2003

Sociologisk Forskning

Psyke & Logos

Artiklen præsenterer den økologiske psykologiske retning inden for community psykologi og viser, hvorledes den kan anvendes i psykologisk intervention over for psykiske traumer. Økologisk psykologi drejer sig om helheden af person-situation-omgivelser og dermed om tilpasningen mellem disse. Recovery og livskvalitet ses i denne forståelsesramme som balancen mellem de forskellige dele og den samlende ramme, de tilsammen udgør. I artiklen gives et konkret eksempel på de problemer, manglende tilpasning mellem en persons ressourcer, den sociale støtte og de kollektive mestringsstrategier, kan give. Synsvinklen åbner dermed for en interventionsform, der medtænker disse synsvinkler.

Vestfoldminne, 2023

J. Feichtinger, B. Mazohl (eds.), Die Österreichische Akademie der Wissenschaften 1847–2022. Eine neue Akademiegeschichte. Vol. 1. Vienna: Austrian Academy of Sciences 2022, pp. 197–273., 2022

Osmanlı Araştırmaları / The Journal of Ottoman Studies, LXII (2023), 185- 226, 2023

homepage.villanova.edu

www.21stcenturymed.org, 2020

Frontiers in pharmacology, 2024

Economic Theory, 2006

International Conference on Islamic Educational Management (ICIEM), 2019

Helvetica Chimica Acta, 2019

Revista Ciências Humanas, 2019

Journal of Drug Delivery Science and Technology, 2021

Journal on Education, 2024

•   We're Hiring!
•   Help Center
• Find new research papers in:
• Health Sciences
• Earth Sciences
• Cognitive Science
• Mathematics
• Computer Science
• Academia ©2024

Digitala Vetenskapliga Arkivet

• CSV all metadata
• CSV all metadata version 2
• modern-language-association-8th-edition
• Other style
• Other locale

Berg, Lars-Erik

Abstract [en].

Review of the book Socialpsykologiska experiment [Social psychological experiments] by Markus Arvidsson and Bengt Starrin.

Place, publisher, year, edition, pages

National category, research subject, identifiers.

 CC BY-NC-ND 4.0

Open Access in DiVA

File information, other links, search in diva, by author/editor, by organisation, in the same journal, on the subject, search outside of diva, altmetric score.